Detta är vad rallysektionen har skrivit i LMS-aren nr. 1 1995.

"Bossing" gör comeback I rally.

 

För några år sedan var Bossing Karlsson ett aktat rallynamn i SM-tävlingarna. Sedan trappade bilmekaniker Karlsson ner på tävlandet och åkte bara lite då och då..

Nu är han tillbaka i rallysvängen igen. Första SM-tävlingen kunde ha gått bättre - krånglande växellåda och därtill en kraftig avåkning ner i ett dike! ! Sen var det slutkört för denna gång. Annars börjare LMS-föraren strålande där Bossing låg femma efter första etappen.

I Söderhamn gick det dock bättre. Bossing-ekipaget fick med sig två SM poäng hem för sin niondeplats. Men notera att Bossing åkte helt utan noter eftersom kartläsaren blev åksjuk. Så det måste ha gått fort, men det brukar göra när Bossing är i farten.

Ingen har väl heller inte undgått att notera att Bossing Karlsson nu tagit klivet upp till 40 årssträcket. En massiv uppvaktning av vänner och bekanta genomfördes. Grattis i efterskott och kör vidare hälsar LMS-redaktionen.

 LMS-Robert 3:a i JSM.

LMS-föraren Robert Almevik fortsätter att imponera i rallyskogarna. Robert ligger nu trea i JSM. Efter de två deltävlingarna i JSM - Bergslagsrallyt och Faxerundan är allt under kontroll. Robert kör en Suzuki Swift GTI i Grupp N klassen. Ifjol blev LMS: aren fyra totalt i JSM. Målsättningen är att ta en plats på prispallen totalt. Mycket talar för att Robert också kommer att lyckas.

Rallyprofilen Lars-Inge Quist.

Namn: Lars-Inge Qvist Ålder: 49 år

Yrke: Sköter bilparken på Posten.

Familj: Sambon Britt och dottern Lotta
Hemort Linköping

Intressen: Rally, rally och åter rally

Tävlingsbil Opel Ascona. Nationella klassen Antal tävlingar: 250-300 st.

 

Det var en gång en gammal gube, så började en gång en saga som Martin Ljung gjorde känd på 60-talet.

 

På 60-talet började också Lars-Inge Qvists rallykarriär och han håller nu på att bli Östergötlands egen lilla rallygubbe, men att sluta tävla har han inga funderingar på även om tävlandet är på en helt annan nivå idag.

Nu går vi tillbaks ca 30 år i tiden och tar det från början: Lars-Inge och hans 3 år yngre bror Kent (kanske ändå mer känd i rallysvängen) växte upp i Gällsta-Lundby utanför Vikingstad. Intresset för rallysporten väcktes då jag (Berndt Carlsson) och Kent började i 7:e klass i Malmslätt skola och blev klasskamrater och mitt brinnande rallyintresse gjorde Kent mycket intresserad och vi, umgicks på fritiden. Hemma I Gällsta-Lundby så blev storebror Lars-Inge nyfiken på vad det var som Kent och jag tyckte var så kul. 1964 åkte vi tillsammans med några grannar till bröderna Qvist för att se midnattssolsrallyt som hade en special sträcka nere i Ulrika (240 startande och Tom Trana vann i en Volvo PV 544 sport) och från och med det så var Lars-Inge såld för den sporten.

 

Första bilen blev en vit Ford Anglia s k bärplockare, den förseddes med 4 st Marshall Fantastic och kartläsarelampa, efter det så inhandlades en skyddsplåt och då var bilen nästan fullutrustad med den tidens mått. Orientering fick det bli till att börja med, Kent läste och det gick ganska bra, men tävla på specialprov och sträcker övar det ju som de helst ville, men då föräldrarna (Holger och Karin) inte var hel förtjusta i vad deras söner höll på med fick det ske i smyg.

 

Första tävlingsåret åkte de för MK Scandia som då var Linköpings största rallyklubb och de hade en klubbtävling med fart-sträckor där ett 30-tal förare ställde upp, Lars-Inge åkte in till Valhallagatan då start och mål var förlagt och trodde inte sina ögon, han vann tävlingen vilket fick de mer etablerade killarna att tro att det var fel på tidtagningen. Efter det så fick far och mor läsa om sin son i tidningen och då gick det inte att förklara bort, så det var bara att erkänna. Året efter gick Lars-Inge och Kent med i LMS och Anglian hade sålts och en Skoda MB 1000 hade inhandlats av, Per Lind som var rallyförare och återförsäljare för det Tjeckiska märket. De var ingen vinnarbil men flera bra placeringar presterades.

Sen var det dags för ytterligare ett märkesbyte en Volvo 544 sport inhandlades med en vass motor och för övrigt byggd för att åka rally med. Man kan undra om den där junidagen nere i Ulrika då Trana susade förbi gjorde att valet blev som det blev. Hur som helst framgångarna korn slag i slag, seger i A-juniorklassen i Marknadsnatta, ytterligare 4-5 klassegrar och kanske det bästa jag kommer ihåg 2:a placeringen i Scandiatrofen efter Torsten Salin som sedan kom att tillhöra SM-toppen i många år.

Året efter, 1970, åkte Lars-Inge som Senior (dagens A-förare) och gjorde några mycket bra resultat men det kan en ny, klassindelning och PV:n var därmed ute. I samma seans blev Lars-Inge och Britt föräldrar, de fick dottern Lotta och ett längre tävlingsuppehåll blev det pä 70-talet. Comebacken kom 79:e då i en Ascona special och då som föråkare i Håkan Sundwall pokalen, men det kunde slutat på ett mycket bättre sätt en vad det gjorde. Tävlingsmänniska som han är så jämförde han tider och tempot blev för högt. Han kraschade sin nya fina bil så pass att ett karossbyte var nödvändigt. Flitens lampa lyste dygnet runt i garaget och på mindre än en månad så stod en nybil klar och tävlandet var återupptaget. Nu började ett intensivt tävlande och många bra placeringar fram till 1986 då Ascona A:n byttes mot en Ascona B som är den bil som fortfarande rattas av Lars-Inge. Favorittävlingen är Tjust MK:s minirally, som varje är går i juli månad där Lars-Inge har varit väl framme i många år. Undrar om det har något att göra med att sommarstugan ligger i samma område.

Hur många klubbmästerskap Lars-Inge vunnit är han själv osäker på, men 4-5 gånger är det säkert. Numera är det inte resultatet helt avgörande utan det är sammanhållningen och atmosfären, om gör att det är så förbaskat roligt! När vi sitter nere på Posten och jag gör den här intervjun så frågar jag om förr och nu samt övrig utveckling och då svarar Lars-Inge att det är lika kul idag och att det kommer turbo och 4-hjulsdrift och även noter på tävlingarna år en självklar utveckling som vi måste acceptera. Den dagen jag inte tycker sa, då är det dags att sluta och det tänker jag definitivt inte göra.

Någon bakåtsträvare är jag då inte, skriv inte det för tusan säger Lars-Inge. Rallysporten har givit mig så mycket och så länge jag orkar och har råd att köra kommer jag att göra det. Min familj har alltid stöttat mig och när jag själv inte kan köra mer så får vi väl åka ut för att titta för det är också mycket roligt, slutar vår rallygube som kanske kan bli rallymorfar, men det beror ju på Lotta och någon mer!
 

BERNDT CARLSSON